Ordförandes Spalt

Har varit medlem i Kamratföreningen sedan ganska många år tillbaka och har tyckt om den kamratskap man har fått återförenats med bland många Lindholmsflickor.


Är född och uppväxt på Lindholmen, gick alla mina 8 år på Lindholmsskolan och fick dessutom ett stipendium av hela 25 kronor från Gamla Lindholmsflickor när jag slutade, vilket jag bad att få göra då det blev obligatoriskt med 9 år 1956.

Att jag inte fullföljde skolan som resten av mina klasskamrater är något jag har ångrat många gånger men livet tar sina egna vägar trots det.


Att ta detta steget, att ta över ordförandeposten efter min syster Ulla, var väl inte självklart för mig men eftersom vi har varit med i styrelsen i mer än fem år, jobbat tillsammans, där jag har jobbat med hemsidan och som sekreterare samt med lite annat så vågade jag....


Att stå upp och prata inför en stor grupp har hittills inte varit min favoritsyssla men skam den som ger sig, tror att man vågar lite mer med åldern och det kan ju inte hända så mycket.


Att ingå i en styrelse och få känna gemenskap och visad glädje med nöjda kamrater och Lindholmsflickor är det bästa och mest tacksamma som finns.


Att det inte blev den bästa början med en pandemi var ju inte väntat precis och dessutom väldigt tråkigt för oss alla men vi får se fram emot bättre tider när vi kan träffas igen.


Solveig Johnsson

Ordförande