Senaste nytt på fronten

Mars

Äntligen har vi lämnat den mörka, våta och kalla perioden som vi kallar vinter för denna gång, hoppas vi. Mars har visat ett soligt ansikte hittills, det spritter i naturen av snödroppar och krokus som slåss om utrymmet i våra planteringar och starar och strandskator har anlänt (enligt hörsägen). Skrivet den 15 mars 2015.

Tänk att vi har fått förmånen att bo vid detta glittrande blåa, ibland så gråa band som naturen har valt att dela vår stad i och att vi har haft turen att få börja våra år i närheten av Göta Älv på Lindholmen, med allt vad det innebar. Att sedan få växa upp i denna miljö där så många kände varandra, vi fick känna oss trygga även om det inte alltid fanns pengar kvar i plånboken dagen innan lönen men där ingen kände sig utanför för den sakens skull, det var som det var. Att många av oss därefter flyttade ut till olika platser för att långt senare i livet komma ´hem´ igen och känna att det fortfarande är hemma på Lindholmen. Att citera vår bortgångne präst Alf Österström är inte svårt, när han talade om det goda och bördiga Hisingslandet, att ha tillgång till kusten, havet och öarna har vi ju växt upp med och vilket har blivit en vana hos oss, men som för andra är så unikt.

Nog om detta, men det är svårt att komma ifrån detta med vatten och båtar då varvsepoken har satt sina spår. Nästa stora projekt för Hisingen är ju att gamla Kungsholm kanske kan få sin viloplats på Götaverken/Frihamnen, kanske som hotell, det finns nog lika många åsikter om detta som det brukar vara när det skall bestämmas om något nytt.

 

Minns de stora Amerikabåtarna på andra sidan älven som varje nyårsafton spred fyrverkerier och tutade i skorstenarna för att fira in det nya året och avsluta det gamla, det var väl Gripsholm och Kungsholm som sitter kvar i minnet. Sedan var det Englandsbåtarna Britannia och Suecia och de var svarta till skillnad från de vita Amerikabåtarna.

Stora planer på Hisingen, jo minsann, nu skall det byggas nytt sjukhus i Frihamnen och Lundby Sjukhus skall rivas, tänk så lätt det är att på ett papper rita ner, riva ner och bygga nytt, hoppas att det också kan byggas upp nya läkare, sjuksköterskor och annan personal som kan gagna oss med förkortade köer för operationer och omhändertagande av små och stora sår som inte är att förakta.

Tänk vad minnena kan bubbla på, tänk vad mycket vi skulle kunna prata om, byta minnen som vi en gång bytte bilder som barn, hoppas att vi skall kunna få lite mer tid till det också, kanske ha det som ett mål för framtida träffar.

 

Hälsningar från Marita och Solveig